Moder, vill jag bli det?
Det är dagar som denna jag hatar att vara tjej, men de övriga 3 veckorna i månaden är jag glad åt att slippa oroa mig över pungsparkar.
Stannade hemma från skolan idag då mensvärken varit over the top! Spydde påväg till bussen, så illa var det.. Är eg bara de 2 första dagarna som är illa, sen lugnar det sig.
Men under dessa 2 dagar funderar jag minst 511 gånger på att operera bort äggstockarna & livmodern så jag slipper detta helvete.. Dock vill jag väl någon gång i livet ha barn, & då lär jag ju behålla dessa organ. P-piller kommer inte på fråga med alla dessa biverkningar, har nog med problem som det är! Tror faktiskt inte jag ens får ta P-piller pga mina njurar. Jaja, om jag någon gång hör om något medel som hjälper mot detta helvete kommer jag omedelbart skaffa det. Möjligt att jag även opererar mig faktiskt, velar lite där.. Alla vill ju ha barn någon gång i livet.
Men jag känner att med alla mina problem, Daniels sjukdom & hjärtproblem, cancer & tvillinggener som vandrar i släkten vill jag inte utsätta barn för det..
Man kan se det som att jag är egoistisk som funderar på denna operation, men om man tänker lite längre skulle det göra mitt liv så mycket enklare! & Om jag sen vill ha barn adopterar jag hellre ett. Varför sätta ett till till världen när det redan finns barn som far illa? Tänker lika med djur!
Vad är era funderingar kring sådant?
/Evert
Stannade hemma från skolan idag då mensvärken varit over the top! Spydde påväg till bussen, så illa var det.. Är eg bara de 2 första dagarna som är illa, sen lugnar det sig.
Men under dessa 2 dagar funderar jag minst 511 gånger på att operera bort äggstockarna & livmodern så jag slipper detta helvete.. Dock vill jag väl någon gång i livet ha barn, & då lär jag ju behålla dessa organ. P-piller kommer inte på fråga med alla dessa biverkningar, har nog med problem som det är! Tror faktiskt inte jag ens får ta P-piller pga mina njurar. Jaja, om jag någon gång hör om något medel som hjälper mot detta helvete kommer jag omedelbart skaffa det. Möjligt att jag även opererar mig faktiskt, velar lite där.. Alla vill ju ha barn någon gång i livet.
Men jag känner att med alla mina problem, Daniels sjukdom & hjärtproblem, cancer & tvillinggener som vandrar i släkten vill jag inte utsätta barn för det..
Man kan se det som att jag är egoistisk som funderar på denna operation, men om man tänker lite längre skulle det göra mitt liv så mycket enklare! & Om jag sen vill ha barn adopterar jag hellre ett. Varför sätta ett till till världen när det redan finns barn som far illa? Tänker lika med djur!
Vad är era funderingar kring sådant?
/Evert
